Charlie

Stockholm måste ändå vara händelsernas stad. Det händer så mkt att man blir helt omtumlad i huvudet. Det sjuka är att allt som hände hände på så kort tid oxå + att det hände just oss, mig och Josefine.

Dag 1: Vi sitter i bistron på x2:an som ska ta oss ner till Sthlm när en kille springer fram och tillbaka in och ut ur bistron och köper en öl varje gång. Vi börjar misstänka att han är påverkad när han sätter sig på andra sidan gången brevid en man och startar en konversation (som det visade sig skulle få mig att tänka på både det ena och det andra) Det visar sig då att grabben (som hette Mattias, berättar i princip hela sin livshistoria högt och väl så att alla i bistron hör) är ett olycksaligt barn som inte direkt haft turen på sin sida och som inte bott hemma sen fyraårs åldern utan ist bott i olika fosterfamiljer och behandlingshem. Det syntes att han inte mådde så bra och vrf fick vi snart reda på, han var nämligen en narkoman. Injecerade amfetamin och rökte hasch. Fy fan det hela var så sorgligt att hela bistrovagnen satt knäppt tyst och bara lyssnade. Han hade förmodligen rymt från hans nuvarande fosterfamilj för att åka till en alkoholiserad vän nere i Södertälje som hette Peter, han hade bara 300 spänn på sig att leva för och hans enda ägodel (förutom mobilen och tillhörande laddare) var en stulen mp3spelare som var både trasig och 3 år gammal. När vi satt där och verkligen  kämpade emot för att inte lyssna började dom gå djupare in på ämnet droger. Det visade sig då att mannen han talade med hade pundat i 35 år men som nu hade slutat pga att han skulle bli farfar. Mannen talade oxå om för grabben att han var på väg till Norge där han jobbade och att han smugglade in droger dit och att han fått en tatuering gratis av en som köpte knarket av honom där. Då börjar grabben, Mattias, snacka om att regeringen var dumma i huvudet som gjort droger olagliga och att dom som sa att det var farligt bara snackade skitsnack. Mattias är 18 år och har tagit droger sen han var 16 då han hamnade på behandlingshem för första gången. Han hade inga framtidsvisioner överhuvudtaget, men det kan jag tänka mig med den bakgrunden.
Till slut var vi tvungna att gå därifrån annars hade vi hamnat i en djup depression. Nu sitter jag bara här och hoppas att mina föräldrar är stolta över mig som hållit mig ifrån sån skit som droger och pundare. Även om mitt liv låångt ifrån varit en stadig halkbana på en räkmacka är jag lycklig över att jag är den jag är, att jag är drogfri, har en mamma som älskar mig, en fosterpappa som förhoppningsvis gör det, tre underbara systrar jag vet älskar mig och massor av underbara vänner som oxå gör det. ♥

Dag 2: Josefine och jag kliver upp på morgonen gör oss i ordning och beger oss ut på stan för en dag full av shopping. Väl inne i staden går vi mot Gamla Stan för att träffa farmor Anita och mina småkusiner. När vi går där och ser oss omkring efter glassbaren dom ska befinna sig i, knackar det ngn på min rygg och jag vänder mig om och får se 5-6 småkillar som just kommit in i målbrottet när en utavdom med en kamera i sin hand frågar "Can I have a picure of you?" Jag som tror det hela är ett skämt börjar as garva och säger självklart, intar en pose tsm med Jossan. Grabbarna blir överlyckliga, tackar och förklarar att han kommer från the United Kingdom och ska visa korten för sin mamma av en anledning som fortfarande är oviss. Först tar han kort på oss tsm med resten av grabbarna sen vill han självklart stå mittemellan oss två och en av de andra grabbarna tar över kameran och jag bara står och garvar. Jossan gick in i en slags chock och småflinade sen när dom var klar garvade vi oss fram längs Västerlånggatan och tillslut hittade vi Anita och berättade alltsammans med en gång. Hahahaha det var så sjukt att det blev roligt och jag garvar så fort jag tänker på det med tanke på att grabbarna säkert tänkte att jag var en tjej i deras ålder i och med att jag var i samma perfekta längd som dom, hahahhaha. Jag vet inte, jag kanske borde tatuera in min ålder i pannan för varje år som går?

En minnesvärd resa, ja det må jag säga. Nu är jag alltså hemma, flera tusen kr fattigare och flera klädesplagg och annan skit rikare ;) Allt är med andra ord som det ska och jag är fortfarande en smula lycklig.
God natt
cs

Själ Hjärta Kärlek Smärta Lycka

Gud, denna helg har varit så underbart mysig. Först tog jag tåget till Karin i Östboda och det efterlängtade kräftkalaset ägde rum och det var sjuuukt gott, sen åkte vi tsm till Vemdalen med bussen. Väl framme i Malins stuga är Malin själv där, Malin, Simon och Felix redan där och stämningen må jag säga i denna stuga var verkligen på topp :) En stämmning som jag iaf inte tyckte försvann under hela vår vistelse. Vi bastade, vi åt god mat och hade det allmänt trevligt inpå småtimmarna :)
Tack hörrni för en toppen mysig helg! (Y)

Nu har jag suttit och letat efter ngt bra citat på latin jag skulle kunna tatuera in. Det är sjukt svårt och snart går ögonen i kors efter allt letande. Så nu är det iaf slut letat för idag och sängen kallar! 

Några välvalda ord innan tröttheten övertar;
Amantes sunt Amentes!

Nattinatti!
cs